Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser - Herrgårdsträdgårdens anpassning efter nutiden. Ett estetiskt och ekonomiskt problem. Föredrag vid Föreningens för Dendrologi och Parkvård årsmöte den 20 mars 1933. Av Sven A. Hermelin - Framtidens herrgårdsträdgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även om man, som av ovanstående framgår, i många fall
tämligen konsekvent kan rekonstruera barockträdgårdens
huvudlinjer, vore det att gå för långt, om man gjorde sammaledes med
dess dekorativa detaljer. Som regel torde parterrens kvarter böra
utläggas i välskötta gräsplaner i stället för i sirliga broderimönster
med buxboms- eller grässlingor, önskar man liva upp parterren
med rikare linjespel eller med blommor, kan man med fördel
taga upp ett barockmotiv, som ger god verkan, nämligen ett
friliggande »plate-bande» av 1 à 2 meters bredd, som löper runt
varje kvarter och skiljes från detta genom: en smal grusgång.
Detta band bör helst kantas av en låg exäfc häck av t. ex.
buxbom eller liguster eller av en stenkant ofeh antingen gräsbesås
(Strömsholm) eller fyllas med blommor, såsom polyantharosor
(Drottningholm),nepeta eller dyl. eller t. o. m. blandade perenna
växter (östanå).
Barockparterren pryddes som regel med diverse klippta träd
och buskar samt urnor och skulpturer i mängd. I de fall, där
dessa tuktade träd ännu finnas i behåll, ha de nu vuxit upp till
otympliga jättar, som alltför starkt dominera anläggningen (t. ex.
på Sandemar, Eriksberg och Trolle-Ljungby). Numera har man
dock tillgång till nya träd- och buskformer, som t. o. m. utan någon
som helst klippning växa i pelar-, pyramid- eller klotform (t. ex.
Thuja occidentalis columna, Th. o. Vervaeneana och Th. o. globosa,
Taxus baccata hibernica, Juniperus comjnunis suecica m. fl.).
Dessa äro särdeles användbara, då parterren skall givas den relief,
som mången gång fordras, för att den ej skall verka monoton och
för att betona vissa viktiga punkter. Placerade i linje med
varandra kunna de åstadkomma rörelse och riktning åt parterrens
linjespel.
Ofta, när anläggningens mittgång gjordes mycket bred,
planterades i denna tvenne fristående, relativt låga häckar, som delade
upp gången i tre parallella gångbanor, varav den i mitten gjordes
cirka tre gånger bredare än sidogångarna (t. ex. Sandemar). Detta
motiv är dekorativt och lätt att genomföra och underhålla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
