Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser - Närke under dendrologisk synvinkel. Föreningens för Dendrologi och Parkvård 14:de sommarexkursion. Av Nils Sylvén - Säbylund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Dessa tidig-barockens alléer liksom dess fruktträdgårdar — det
grövsta äppelträdet, ett melonäpple, som höll 232 cm i omkrets
0,5 m ö. m. men blåst sönder hösten 1931, hörde möjligen hit —
kompletterade och utbyggda under senbarocken samt rococon, bilda
ramen kring den inre trädgården. Bakom huvudbyggnaden (fig. 5)
har den engelska och framför allt den tyska stilen tryckt sin prägel
i form av blomsterrabatter, buskgrupper, thujor, silvergranar,
blågran, hagtornsträd med röda, dubbla blommor o. s. v.
Framför densamma har den moderna tidens återgång till vissa av
barockens drag gjort sig märkbar genom en oval mittelrundel,
genomdragen av tvenne korsande gångar och med en solvisare i mitten.»
Som minnen av olika stadier i denna utveckling ha följande i
trädgården fordom odlade växter spritt sig i gräsmattor och häckar:
akleja (Aquilegia vulgaris), hässelklocka (Campanula
latifolia), jordgubbar (Fragaria elatior), luktvioler (Viola
odorata). — Så ha i gräsmattorna, troligen med gräsfrö, under detta
århundrade som ogräs inkommit en art skärvfrö (Thlaspi
alpestre).
»Boské-alléen leder direkt på engelska parken, som sluter sig till
barockträdgårdens nordöstra hörn. Den intar en mycket vidsträckt,
svagt kullig moränslätt, som i sin norra del gränsat intill Mosjöns
vattenyta. Nu vittna endast en gles rad åldriga alar och vid
isgången sammanskjutna block-barrikader om att den funnits. I dess
ställe utbreda sig nu vida ängar och åkrar.»
»Mosjöns strand var den ledande linjen i den engelska park,
som Clas Frietzsky skapade under 1700-talets sista och 1800-talets
första år, och på vilka han slösade så mycken kärlek och energi.
Förut hade man här blandskog samt hag- och ängsmarker. Vägar
och stigar omlades och nya upptogos till ett system av slingrande,
välgjorda spatsergångar; trädbeståndet uthöggs, och i luckorna
planterades allehanda nya trädslag: ek, hästkastanje,
parklind, bohuslind, svart- och balsampoppel etc. —
Med detta material som bakgrund inlades känslosamma utsikts- och
vilopunkter. Där strandlinjen sköt längst ut i Mosjön ordnades en
utsikt mot Mosåskyrkans klassiska spira på andra sidan sjön. Kring
ängslotterna sågs till, att brynen blevo täta och rundade, så att man
fick vackra perspektiv från lämpliga punkter. Här och där avviker
en sidostig, slutande i en bähkbesatt berså eller i en i marken
utgrävd grotta.»
»Frietzskys skapelse har alltid stått högt i ära på Säbylund. Hit
lustvandrar man flitigt den ljuvliga tid, under vilken sipporna,
liljekonvaljerna och midsommarblomstren efter varandra taga ledningen
i Floras rike. Nya träd, buskar och örter ha alltjämt inplanterats,
men det är ej alltid så lätt att avgöra, vilka av dessa som insattes
under Frietzskys tid eller efteråt.»
»Till den första gruppen hör Säbylunds dendrologiska
märkvärdighet: weimouthtallarna (Pinus Strobus), bland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
