Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Uppsatser
- Närke under dendrologisk synvinkel. Föreningens för Dendrologi och Parkvård 14:de sommarexkursion. Av Nils Sylvén
- Esplunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Esplunda.
En lång och vacker allé av lind och lönn leder fram till
Esplunda, den första anhalten under andra dagens exkursion. Då
vi på programenlig tid köra in på gården, hälsar oss ägaren,
landshövdingen greve Axel Mörner, välkomna och ger oss, sedan vi
samlats framför gårdens vårdträd, den mäktiga Esplunda-asken
(fig. 12), en kort orientering rörande godsets och anläggningarnas
historia. I anslutning härtill berättar professor Sernander, vad han
under sina forskningar angående Närkes märkesträd inhämtat om
vårdträdet — Esplunda-asken — Närkes största ask och en av hela
Sveriges största och märkligaste:
»Den står i hörnan mellan huvudbyggnaden, östra flygeln och det
gamla brygghuset. Ett ståtligt träd med klotformad krona på en
timglasformad huvudstam av en utpräglad skafttyp, som icke torde
härleda av stympning. Ungefär 225 cm ö. m. delar sig stammen
i 7 grenar och räknar 1,3 m ö. m. 662 och 1,5 m ö. m. 673 cm i
omkrets. Kronan håller 23 m i diameter. En »mycket ungefärlig
beräkning, närmast grundad på Rudbecks-askarnas ålder, låter
groningsåret falla på 1200-talet.»
»Huvudstammens epifyter bland mossor och lavar äro
övervägande nitrofytiska. — Den fanerógama epifytfloran är påfallande rik
och även den nitrofytiskt påverkad»:
| | å basalkonsolen | i kronans utgående |
| | 1931 | 1933 | 1931 | 1933 |
| lönn (Acer platanoides) | + | + | + | + |
| vägmäll (Atriplex patula) | + | — | — | — |
| svinmålla (Chenopodium album) | — | + | — | — |
| då (Galeopsis sp.) | — | — | + | + |
| bentry (Lonicera xylosteum) | — | — | + | + |
| läkekvesa (Solanum Dulcamara) | — | — | — | + |
| våtarv (Stellaria media) | + | + | + | + |
| maskros (Taraxacum) | + | + | — | — |
| alm (Ulmus glabra) | + | + | + | + |
»Denna trädjätte torde verkat som en riktpunkt på hela Esplunda.
— År 1616 skriver Carl Bonde, säteriets skapare, till Axel
Oxenstierna, att han skall ’draga till Esplunda och see tijll jag får lätta
byggia något, Gud gifve till lycka’. Detta beslut fullföljdes, och det
är troligt, att Bonde, som uppförde en envåningsbyggnad och två
däremot vinkelrätta sjöflyglar, vilkas grund i huvudsak använts för
de följande byggnaderna, ej blott velat bevara utan även utgått från
det redan då säkerligen ståtliga trädet, som stod på samma nivå som
huvudbyggnadens. Så skedde genom att ställa östra flygeln rakt ovan
asken. Nu står en annan ask också på samma sätt i förhållande till
västra flygeln. Den håller visserligen 335 cm i brösthöjdsomkrets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 1 22:02:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lustgard/1933/0106.html
