Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser - Närke under dendrologisk synvinkel. Föreningens för Dendrologi och Parkvård 14:de sommarexkursion. Av Nils Sylvén - Örebro stads planteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slottsträdgården, en gång varit till finnandes. Att denna »bevarats
in på 1800-talet, tänker nog ej mången av den nuvarande
generationen på. Omvandlingen och förstöringen är ett typiskt stycke av ett
oroligt folks kulturhistoria, om smickrande eller ej lämna vi därhän.»
Förutom detta citat ur Sernanders »Parker och trädgårdar i det gamla
Närke» (sid. 33) låna vi i detta sammanhang följande utdrag ur
samma arbete, sid. 38—39:
»Från min barndom under senare delen av 1870-talet», säger
Sernander, »minnes jag denna Kungsträdgård, Slottsträdgården, som
vi alltid kallade den, från besök med min mor, då hon där skulle
köpa grönsaker eller blommor. Det var en lummig idyll med
mossiga fruktträd och stora bärbuskar i kanterna av de urgamla
kvarteren, höga prydnadsträd och längst bort de två ruddammarna gröna
av andmat. Och i april och maj stodo land och gångar fulla
av vårlök (Gagea lutea och minima).»
»Allt detta ha hamnen och saluhallen raserat. K. M:ts brev av
den 21 april 1888 överlät större delen av slottsträdgården till Örebro
stad för anläggande av kanal och hamn. Bakom kajen ligger nu ett
öde plan, större än som kräves för sjöfartens och handelns ändamål.
Man tänker i sitt stilla sinne, att östra delen av nuvarande
slottsparken kunnat vid sin sida få behålla ett antal skonade kvarter att
vittna om den kungliga lustgård, där en gång Gustaf II Adolf lekte
som barn, och där Nils Reuterholm kunde visa Garolus Linneus
skatter i Floras rike, över vilka själve princeps botanicorum uttryckte
sin beundran.»
»Finnes då icke åtminstone en spillra kvar av denna slottets
trädgård? Jo, vid den stora raseringen kvarlämnades 3 träd. Ett av
dessa, en ihålig jättelönn, en av Närkes största, lät man för
en tid sedan utan att taga mått eller fotografera hugga bort, enär
den hotade att braka ner av sig själv. Hamnlönnen är det
andra. Den har en ganska yvig, vacker krona. Stammens omkrets
1,3 m ö. m. 255 cm. Alldeles vid hamnkajen ha vi det tredje trädet,
Hamneken, kring vars stam man alltid hopar upplag från
båtarna. Den gör ju på så sätt nytta och får kanske därför stå kvar.
Stammens omkrets 1,3 m ö. m. 327 cm. Bäst vore väl dock att
kringgärda dem båda med starka och prydliga staket.»
Efter att ha besett de båda kvarlevande hamnträden — eken
och lönnen — övergå vi till Oscarsparken, ett dess bättre mera
glädjande blad i Örebro parkers historia. Och vi följa även här
Sernanders framställning (anf. arb. sid. 69—70) :
På Johan Fredric Bagges karta över Örebro »av 1784 är, där nu
’Oskarsparken’ i östra ändan av Örebro långa Stortorg utbreder sig,
som ’Apotheks-Trägården’ inlagt ett rätvinkligt system av kvarter,
likt det i Kungsträdgården, men kvarteren äro av rektangulär form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
