Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre uppsatser och meddelanden - Trädgårdens skulpturala utsmyckning. Några ord till Gropptorps trädgårdsprydnader. Av S. A. Hermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄDGÅRDENS SKULPTURALA UTSMYCKNING.
Några ord till Gropptorps trädgårdsprydnader.1
Under alla de epoker inom trädgårdskonsten, då trädgården
betraktats som en del av hemmet, har trädgårdens skulpturala
utsmyckning i viss mån givit trädgården dess karaktär. — Greklands
festplatser voro så rikt smyckade med skulpturer av allehanda slag, att
de betecknades som »en skog av brons och marmor». I de
pompejanska patricierträdgårdarna ingingo skulpturerna som ett minst lika
viktigt element som växterna, och vid studium av de italienska
renässansträdgårdarna finner man, att dessa faktiskt mera kunna
betraktas som friluftsmuseer för antik skulptur än som plats för
blomsterdyrkan och trädgårdskultur.
1600- och 1700-talets svenska barockträdgårdar kunna
betecknas som verkliga arkitektur-skapelser. Här samkomponerades
trädgård och byggnad så intimt, som det överhuvudtaget var tänkbart;
trädgården var byggnadens stora friluftsgemak, vilket rikt
smyckades av samtidens förnämsta inhemska och utländska skulptörer.
Det var först i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, som
man frångick trädgårdens arkitektoniska utformande av byggnadens
omgivning som ett romantiserat landskap efter engelska eller tyska
förebilder. Barockparterrens gamla skulpturer, urnor och fontäner
plockades bort, och monumentaltrapporna brötos ned liksom
terassmurarnas balustrader. — De enda skulpturer, som tolererades under
denna epok, voro eremiten i sin ensliga hydda, de naturtroget
målade hjortarna eller de jättelika flugsvamparna, som fingo tjäna som
sittplatser, där en vanlig trädgårdsbänk skulle verkat störande i
naturen. Hit skulle även kunna räknas 80-talets gjutjärnssoffor, som
för att bättre passa in i naturen fingo antaga vidunderliga former, så
att de gåvo illusion av att vara naturens lek i knotiga ekgrenar eller
jättelika ormbunksblad.
Den tiden är nu svunnen. Romantiken och sentimentaliteten ha
fått vika för ändamålsenligheten i förening med blomsterdyrkan.
Under senare tid har trädgården åter blivit en del av hemmet,
anpassad efter nutidsmänniskans krav på sol och luft. I de bästa
1 Se försättsplanscherna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
