- Project Runeberg -  Martin Luther : minnesskrift till reformationsjubileet 1917 /
75

(1916) [MARC] Author: Hjalmar Holmquist - Tema: Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luther som grundare av evangeliskt församlings- och kyrkoliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

och dess alltid erkända förebildlighet i praktiskt
vardagsliv, dess nöd och dess välsignelse. Det
evangeliska prästhemmet har ock varit en så givande källa
för ej blott religiös utan allsidig kulturell kraft inom
den protestantiska världen, att denna världs faktiska
kulturöverlägsenhet i ej ringa grad kan skrivas på
dess konto.

När staden sålunda fått sitt nya evangeliska
gudstjänst- och församlingsliv ordnat, grep man sig verket
an att organisera även på landsbygden. Härför
upptog Luther en gammal kyrklig form, vilken råkat i
förfall. Det var biskopsvisitationerna ute i stiften.
Men de katolska biskoparna och kapitelprelaterna
voro ju fiender till reformationen, och i Tyskland
lyckades man ej som i Sverige överföra
biskopsinstitutionen och domkapitlet till en evangelisk form; de
superintendenter, vilka så småningom tillsattes över
en krets av församlingar, blevo vida mera
statsämbetsmän än biskoparna. Då Luther sålunda ej hade
någon kyrklig myndighet att anförtro reformationsverkets
fortgång åt, fick kurfursten som »nödbiskop» åtaga
sig att ordna med visitationerna, bestämma om läran,
tillsätta präster, övervaka gudstjänsten, ordna kyrkans
ekonomiska förhållanden etc. Luther hade alls intet
intresse för kyrkopolitik utan lät denna furstemakt
över kyrkan bestå som det normala. Så fick den
världsliga överheten i de tyska staterna mycket större
makt över de rent kyrkliga och religiösa
angelägenheterna än i Sverige, där vårt folk på ett inom
lutherdomen enastående sätt bevarade sin religiösa och
kyrkliga självständighet genom biskoparna,
domkapitlen, församlingarnas rätt att själva välja präster, etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luther/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free