- Project Runeberg -  Martin Luther : minnesskrift till reformationsjubileet 1917 /
100

(1916) [MARC] Author: Hjalmar Holmquist - Tema: Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yttre och inre faror och strider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

Där återtog reformatorn sitt professorsarbete; han
fick ock åter i två år sköta kyrkoherdeämbetet för
den på resor stadde Bugenhagen. Enbart från dessa
år ha vi bevarade ej mindre än 271 predikningar av
Luther! — Under tiden hade riksdagen i Augsburg
beslutat, att Worms-ediktet om kätteriets utrotande
nu skulle överallt i Tyskland på rättslig väg
genomdrivas. Det var den öppna krigsförklaringen. Men
den kom för sent. Världsläget hade redan hunnit
ändra karaktär. Turkarna hotade åter; Frankrike
visade sig opålitligt. Sverige ryckte under Gustav
Vasa upp i de evangeliska rikenas rad och gav
ryggstöd åt den tyska lutherdomen. Lantgreven Filip
rustade till väpnat försvar. Luther hade visserligen
svarat ett absolut nej på frågan, om man fick göra
motstånd mot kejsarmakten. Men Filip hade en
instinktiv känsla av, att han var skyldig att, om så
behövdes, med vapen skydda sina undersåtar från att
bli nedgjorda som kättare. Så småningom fördes
även Luther till att, om än motvilligt, medgiva
berättigandet av ett evangeliskt försvarsförbund mot yttre
våld och så »låta mänskligt rådslut föregripa Guds
vilja». Han tröstade sig med Jesaia-ordet: »Kallen
icke allt uppror, som detta folket kallar uppror». Ett
defensivförbund bildades också kort efter riksdagen
i Augsburg på ett möte i staden Schmalkalden. I
en märgfull skrift, »Varning till sina kära tyskar»,
fritog Luther de sina från skuld för det krig, som
kunde hota. »Själva papisterna veta och måste
bekänna, att vi hittills både lärt och hållit fred och även
nu senast på riksdagen i Augsburg på det högsta
begärt en sådan. Fördenskull, om det nu kommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luther/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free