Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1530-talets segertid; de sista årens möda och frid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schweizisk protestantism eller romersk katolicism kunde
förberedas. Så fick Luther fortsätta sitt teologiska
tankearbete att klargöra luthersk kyrklighet. Han
hade 1539 utgivit ett av sina största och
betydelsefullaste verk: »Om kyrkomöten och kyrkor», däri
han avvärjde katolikernas anbud att genom ett
allmänt kyrkomöte på fredlig väg bereda lutheranerna
väg åter in i den katolska kyrkan, och härunder gav
den kanske viktigaste utredningen av lutherdomens
syn på, vad kyrkan är och bör vara. Under
1540-talet fick han mot förnyade kyrkomötesplaner åter och
åter, bl. a. i den ovannämnda skriften om påvedömet
i Rom, avslöja katolikernas innersta strävan, ej att
ge evangeliet frihet inom en återförenad kyrka, utan
att undertrycka allt specifikt evangeliskt, som den
lutherska rörelsen burit fram. Det var just de åren,
när Loyola och hans 1540 stadfästa jesuitorden
börjat taga ledningen av andelivet i den katolska kyrkan.
När det länge omstridda allmänna kyrkomötet 1545
äntligen kunde börja i Trient, blev det ej heller ett
försoningens möte utan begynnelsen till en kamp på
liv och död, den andliga grundvalen för
motreformationens blodiga verk. Ett tecken till, att historien
nalkades en vändpunkt på dess väg, var, när
samtidigt Luther tog sina sista trötta steg i Wittenberg
och jesuitfäderna sina första smidiga steg i Trient.
— Hatet mot Luther i det katolska lägret tog sig
ett kuriöst uttryck. I början av 1545 spreds från
Italien ett flygblad, vari Luthers död och begravning
skildrades. Lantgreven Filip översände ett exemplar
till Luther. Då tog dennes humor ut sin rätt. Han
lät själv utge skriften på tyska och italieniska, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
