Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1530-talets segertid; de sista årens möda och frid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibeltext, som satt djupast rotad i minnet, barndomens
latinska text. Justus Jonas och Cölius frotterade
honom åter med varma kläder. Under tiden kommo
Luthers två yngre söner, värden med hustru, två
stadsläkare och slutligen en av grevarna Mansfeld
med gemål. Luther kände väl, att det gick mot
slutet; än ett par gånger utropade han: »I dina händer
befaller jag min ande, du har förlossat mig, du
trofaste Gud.» Det var hans sista sammanhängande
ord. Ett slaganfall påskyndade slutet och blev den
omedelbara dödsorsaken. Justus Jonas lutade sig
ned över den döende och frågade, om han höll fast
vid Kristus och den lära, som han predikat. Med
ett tydligt »ja» domnade Luther bort och avled efter
en stund, kl. 2,45 f. m. den 18 februari 1546.
En timme efter Luthers död nedskrev Jonas en
sorgfällig berättelse över reformatorns sista stunder.
Det kunde icke hindra, att katolikerna senare, när
vittnena voro borta, sökte hopa smuts över själva
döden. År 1591 utkom en skrift av en italiensk munk,
vari med stöd av en onämnd, som hört det av en
onämnd Luthers kammartjänare, ett rykte
offentliggjordes, att Luther kvällen före sin död starkt berusat
sig, och att han på natten i förtvivlan hängt sig vid
sin bädd. Denna historia blottar hatet mot den man,
som med evangelii frihet sprängde påvekyrkans tvång.
Den blev ock i högsta grad populär inom den
katolska världen. Den vetenskapliga katolska
historieskrivningen har visserligen numera sedan länge bekämpat
den; men i den vitt spridda folklitteraturen möter den
alltfort och förgiftar sinnena. — Vi vilja icke släppa
hoppet, att en gång även romersk katolicism och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>