Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kvinnoideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aldrig mulen arbetsdags bekymmer,
hennes dörr för nödens klagan lykt,
aldrig glädjen från det hjärta rymmer,
som mot älskad makes klappar tryggt.
Hur de ila till hvarandras möte!
Deras kärlek ingen höst vet af.
Samma öde bär dem i sitt sköte,
samma farkost utåt stormigt haf.
Stolta världsförbättringsplaner hvälfver
lockigt hufvud, tanke klar och fri.
Men vid männens frihetsjubel skälfver
rosig läpp af bitter ironi:
»Tyst, min mun! Här har jag ingen talan,
gudbevars för hvarje myndig fru!
Blott min äldsta dotter står på skalan,
hon är fröken, hon har röst — ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
