Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag kan inte geografien ännu.»
»Tag den med, jag skall hjelpa dig», svarade han,
»kom bara!»
Hon tog den näpna hatten med det enkla, svarta
sammetsbandet, moderns sista gåfva, och sprang utför
trappan, tagande flere steg i sänder.
Inom några ögonblick kunde hon lexan, Einar
hade den sjelf på sma fem fingrar och uppritade med
största allvar på den smala sandgången Frankrikes
berg- och flodsystem.
Nu börjades leken. Gamla frun satt i sitt
fönster och såg på, emellanåt ropande till barnen att
hålla sig på gångarne och ej trampa ned gräsmattan.
Syrenerna doftade, guldregn och ljusröd ’ hagtorn
blommade under kastaniens skuggiga grenar, och solen
kastade i sin nedgång en varm strålflod af ljus öfver
husmassorna, barn gestalterna, det milda gumansigtet
inom fönsterramen samt vattenkonstens glittrande
droppar.
Det var en trång plats att leka »taga fatt» på,
men gångarnes slingringar gjorde, att det var lätt att
undvika hvar andra, då det aldrig kunde falla barnen
in att göra den gamla emot genom att taga genvägar
öfver de välvårdade rabatterna. Varm och rosig sprang
Laura, förföljd af Einar och Ludvig, hvilken senare
dock kom långt efter.
Laura var ej lätt att fånga; men till slut gensköt
Einar henne, när hon minst väntade det. Hon for
rakt i hans famn, båda skrattade af allt sitt hjerta,
och medan de stodo så, upplyfte han hennes ansigte
och kysste henne.
»Kom genast in, Laura», ropade en sträng röst
genom ena barnkammarfönstret, som slogs upp med
en häftig skräll; »det är sista gången jag vill se dig
springa och flamsa på detta sätt.»
Laura bleknade af förskräckelse, i det hon såg
upp till mostern. Aldrig hade hon sett dennas
ansigte bära ett så vredgadt, rent af hatfullt uttryck
som nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
