Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skulle du afslå hvad jag nu bjuder dig, då vore
jag förlorad», tillade han.
Hon teg och stod framför honom med slutna
ögon, som hade hon ej hört hans ord; men inom
henöe brusade en väldig, omätlig ström af sällhet.
Med en snyftning kastade hon armarne om hans
hals och sade med bruten stämma:
»Det fins då kärlek äfven för mig . . . Gud
välsigne digl»
»En kärlek, som skall räcka hela lifvet igenom»,
sade han och slöt henne i sin famn, under det han
tryckte en kyss på hennes panna. »Jag borde inte ha
sagt det här, jag vet det; men jag egae ej styrka att
tiga längre», tillade han och sköt henne mildt ifrån sig.
»Men jag ville hellre höra det här, än pä något
annat ställe i hela verlden», inföll hon och såg sig
omkring; »det är som om hon vore närvarande . . .
men nu kommer jag aldrig mer hit ned.»
»Det skulle jag ej heller vilja», svarade han;
»ingen kan väl vara räddare om ditt rykte än den, som
en gång skall blifva din make.»
»Och moster . . . hvad tror du hon skall säga?»
»Tänk ej derpå, min älskling ... låt oss vara
lyckliga!»
Han slöt henne ännu en gång i sin famn, trofast,
som ville han aldrig släppa henne, tryckte en kyss
på hennes läppar och förde henne till dörren.
»Gå nu», hviskade han med fuktiga ögon; »må
Herren vara med dig nu och alltid!»
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
