- Project Runeberg -  Vid gassken och dagsljus : Bilder ur teaterlifvet /
213

(1885) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Walter talade nästan aldrig om annat än sin
döda hustru. Det var tusen småsaker, han nu drog
sig till minnes från den sommar, de tillbragt här,
oeh från den mörka tiden också i städerna. Men för
honom var det lyckligtvis som för andra dödliga:
det glada framstod bjert genom det förflutnas
fjerr-glas, då det smärtsamma deremot förtonat till bleka,
ljuft vemodsfulla skuggor.

Hon lyssnade, när han berättade om huru de
första gången träffats och genast älskat hvar andra,
samt om deras smekmånad vid Adriatiska bafvet, och
mer och mer förbleknade för henne också teaterlifvets
fröjder och triumfer, och i stället återkom denna
brinnande längtan efter kärlek, som hon känt redan i
barndomen, då hon kunde gråta sig till sömns af sorg
öfver att ingen fans, som ville sluta henne i en varm,
kärleksfull famn.

Medan fadern sof om morgnarne, var hon redan
ute, ströfvande i skog och mark.

Det var som om en ny verld öppnat sig för
henne, en verld af skönhet och rikedom, hvarom hon ej
haft någon aning. Det trotsiga inom henne tycktes
smälta bort, hon kände sig så ödmjuk och ändock
så lycklig här inför naturens enkla, storslagna
majestät. I timtal kunde hon sitta lyssnande till trädens
sus eller låta solstrålarne sila sig in mellan
barrträdens grenar, lekande på hennes smärta gestalt, under
det rolen, hon skulle studera, låg glömd
påmossbäd-den och flitiga myror togo genvägar öfver den, utan
att hon märkte det. I dessa stunder drömde hon ej
heller om några triumfer inom konstens rike, hon
tänkte på moderns kärlekslycka och på det nygifta
paret i qvarnstugan. Hon hade nyss sett huru
mannen kysste sin unga hustru, innan han gick till sitt
arbete.

Steg för steg följde hon sommarflorans
utveckling, såg häggen blomma ut för att lemna rum för
syren, hagtorn och guldregn, och dessa åter
efterträdas af jasmin, rosor och fläder, och för henne var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwgassken/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free