Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Därför att jag vill tro det. Det är så mycket
smått inom en, som blåses bort af dess andedräkt.
Den måttstock, efter hvilken vi människor vant oss
att mäta, räcker inte heller till inför dess omätlighet
— eller blir rent felaktig Pappa sade ofta, att
hafvet var en värdemätare, som bättre än allt annat
lärde honom skilja mellan stort och smått och inse,
hur liten han själf var.»
»Och detta anser ni mig särskildt behöfva lära?»
En skiftning i stämman förrådde, att hon träffat
en ömtålig punkt.
»Inte mer än andra, men... Det är inte alla
som hunna lära.»
Viola, som blifvit allt otåligare öfver att se sin
uppvaktande kavaljer sysselsatt på annat håll, kom
för att dricka med »de kära lärarinnorna» och på
samma gång befria honom. Nu hade han
sannerligen uppoffrat sig nog, tyckte hon.
Kotiljongen blef en storartad succés för doktor
Bille, som anförde den och hade i beredskap en del
nya turer och öfverraskningar.
Sinnesstämningen var uppsluppet munter, och
när balen afblåstes, tillkännagåfvo frenetiska
handklappningar, att man ej fått nog.
Musikanterna afgjorde saken genom att lägga
in sina instrument.
Nå, så fick man roa sig dem till trots!
Hvem som först väckte frågan var ej godt att
säga, men inom några ögonblick hade alla klart för
sig, hvad de ville.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
