Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon kände, hur hjärtat först liksom stannade
och sedan slog med ursinnig fart, men gick honom
lugnt till mötes.
»Det är ingen mer än jag hemma.»
»Jag visste det.»
Hon försökte se obesvärad ut och hitta på något
att säga, men fann intet.
Också han, som kommit varm om hjärtat med
outtalade ord på läpparna, stod stum i känslan af,
att de blifvit främmande för hvarandra.
»Vill inte doktorn sitta ned,» bad hon.
Han satte sig mekaniskt men reste sig åter och
gick fram till de massiva bokhyllorna, hvilka fyllde
ena långväggen midt emot fönstren.
Hon kunde icke neka sina ögon att följa honom,
och medan de så gjorde, tändes därinom en glans
som från ett bakom ett tunt förhänge ställdt ljus.
Han stod med en bok i handen och bläddrade
däruti.
»Ack, att jag känt er far!»
Hon var fullt medveten om, hur förlösande dessa
ord verkade och hur glädjen motståndslöst tog hennes
hjärta i besittning liksom värmen en af kölden
domnad kropp.
»Min önskan är, att jag varit gammal nog att
förstå honom medan han lefde,» sade hon lifligt.
»Det svåra arbetet — för en autodidakt som jag
— att söka förstå hans filosofiska verk, har
kommit mycket att klarna inom mig. Men som jag
grubblat...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
