Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon gaf honom en ödmjukt tacksam blick och
böjde sig på nytt öfver arbetet.
»Stackars mamma!»
Orden hviskades fram, och hon trodde inte, att
han hörde dem, där han satt och lekte med
sysakerna i arbetskorgen.
»Hvilka smidiga, små och på samma gång
kraftfulla händer han har. Riktiga läkarehänder,» sade
hon sig.
»Er mor ja! Det är illa ställdt med henne.»
»Ingenting farligt väl?»
Den intensiva, smärtfyllda ängslan, som kommit
stämman att skälfva, upplyste också om, hur kär
modern i grunden var henne.
»Inte ännu. Och ändrar hon bara lefnadssätt.
Sök att förmå henne till det.»
»Jag?»
Hon lade sin hand på hans.
»Gör det ni! Ack gör det! Jag kan inte.»
Han skakade på hufvudet.
»Inte jag heller. De svåra kriserna i lifvet
kringgår man inte. Det finns ingen annan utväg än
att kämpa sig igenom.»
»Jag har väntat det. Jag visste, att allvarets
dag skulle komma för henne som för alla andra.»
»För alla? Är ni säker på det?»
»Det vore förfärligt att inte tro det. Men den
kommer! Jag vet, att den kommer likt en väckande
stöt genom en sjukdom, en sorg, ett felsteg... Man
5. — Ledfyrar. 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
