Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rolf tänkte inom sig, att snipan var för klen
och liten för så hög sjö, och det var inte utan, att
Bengt tyckte detsamma. Under andra förhållanden
skulle han också utan all fråga tagit en större båt.
Nu var det en hederssak att segla doktorn i just
denna och ingen annan.
»Vräng på sej den däringa, de kommer te å
skvätta,» ropade han och kastade en oljerock till
Rolf, som dragit ulsterkragen uppåt öronen och bredt
en pläd öfver benen.
Han hade föresatt sig att inte vara rädd, men
kunde ej råda öfver det ängsligt klappande hjärtat.
Hafvet låg pä nu och rullade in mäktiga böljor,
pä hvilka den lilla farkosten höjdes, sänktes och
slungades fram likt ett flarn.
»Fan också, att han skulle dra sej på den
kanten,» mumlade Bengt, där han satt med skotet
i handen, fallande undan för sjöarna, som endast
den vande rorsmannen kan det. Bära sig åt hur
han ville, slog fliken af en sjö allt emellanåt öfver
relingen.
Rolf var rädd på fullt allvar men skämdes att
visa det.
Det ansikte Bengt satte upp — liksom hugget
L sten med hvarje nerv spänd — berättade också
tydligare än ord, att det var allvarligt nog.
»Sitt stilla, din fan,» dundrade han, då Rolf
ofrivilligt reste sig upp.
Under några ögonblick var alltsammans
frad-gande skum, sjudande vatten och örondöfvande brus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
