Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erinringen var dock ej alltigenom bitter. Det
fanns stunder, då han endast mindes det förtroende
och den tillgifvenhet, hon visat honom. Stunder,
då han sade sig, att hon dömt så hårdt, därför att
hon satt honom så högt.
»Hur som helst måste det vara ett afslutadt
kapitel i mitt lif,» sade han sig, upprepade gånger,
i känsla af att dessa grubblerier inverkade störande
på hans lifsgärning.
Han hade arbetat hårdt under den tid, han varit
utomlands, och fått nytt lefvande intresse för sin
vetenskap och sitt kall, och därpå ville han lefva —
glömsk af allt annat — sade han sig.
Men tankar äro lika efterhängsna som glupande
roffåglar. Jagar man bort dem, händer, att de
återkomma ännu mångtaligare.
Kustdistriktet var så beskaffadt, att långa
vattenkilar, djupa fjordar, leende strandbukter och smala
vikar trängt in i och trasat sönder landet, utanför
hvilket en oredig härfva af öar och skär bredde sig
som ett värn mot hafvet, och att gårdar, fisklägen
och handelsplatser lågo spridda rundt om, till hvilka
man endast — eller lättast — kom genom att fårdas
ömsevis på sjö och land.
För läkaren, som måste vara ute på alla tider
och i alla väder, blefvo resorna allt svårare och
mödosammare efter som köld och mörker tilltogo.
Färdades han till lands, gjorde de nakna
klipphedarnas karga ödslighet honom beklämd, och bar
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
