Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ting. Skulle läkare hämtas till ett fiskläge, behöfdes
endast en knackning på fönsterrutan — var det så
midt i natten — för att nyss hemkomna, dödströtta
fiskare skulle stiga upp och ge sig ut igen. Det
var ödestro också i detta, ty den tanken stod nära
till hands: »I da dej, i måra mej». Men äfven denna
förutan låg det en trollformel i sådana ord som:
»Han ä ju sjuker — de ä en sjuk som väntar.»
Till Soltången kom Rolf helst, emedan folket
där var nyktrare, pålitligare och lättare att handskas
med än på de flesta andra ställen.
Det fanns fisklägen, som gåfvo honom mycket
arbete och bekymmer, och där han tyckte sig
ingenting kunna uträtta. Väl lindrade han där som
annorstädes plågor eller skaffade bot, men i sträfvandet
att motarbeta och förekomma sjukligheten genom
renlighet och nykterhet kom han till korta.
Af-skrädeshögarna lågo utanför husknutarna som förut,
och superiet fortfor.
Då gick han lagenligt till väga genom att taga
sundhetsnämnd och länsman till hjälp och fick med
ens flera ovänner.
»Den förrie doktorn lät en vara i fre å va likare
te å komma te lags mä,» hette det.
Den föresatsen hade han gjort, och från den
vek han inte en hårsmån — för så vidt det ej gällde
lifvet — att aldrig taga emot eller vårda sig om en
drucken patient.
Också detta räknades honom till last.
Men var dagen tung och mödosam, tog den på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
