Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besökt och ofta nog väntade ett åkdon på att föra
läkaren ut i bygden.
Det var lättare att fardas nu, sedan isen spänt
blanka, bärkraftiga broar öfver vikar och sund, och
snön fyllt vägarnas hjulspår och håligheter.
Landskapets karaktär var också mera vänlig
och glad, sedan det döljande snötäcket lagt sig öfver
klippornas nakenhet och gifvit dem ett mjukare,
liksom varmare tycke.
En middag, då Rolf satt till bords, hörde han,
att någon frågade efter honom ute i köket, och att
Jana svarade helt myndigt:
»Han får ge sig till tåls, tills doktorn slutat äta.»
»De kan han göra sen, för ja har brådt å vänta
ä inte min sak — å när en betalar så...»
Rolf kände igen rösten.
»Nej, här får han inte slå sig ner,» återtog
Jana vredgadt, »sätt sig i svalen så länge.»
»Ja sitter i helsike, om ja vell.»
»Gärna det, men inte här.»
Rolf stod i dörren, just då Bengt satte sig ned
med sådan kraft, att stolen vickade till, och han
var nära att falla i golfvet. Han var drucken.
»Hvad är det om,» frågade Rolf, häftigare än
han velat.
Bengt reste sig ofrivilligt.
»Ja ä sjuker å vell ha hjälp.»
»Hvar sitter det onda då?»
»Här under brystet — det svier som eld.»
»Låt bli att dricka, det är säkraste botemedlet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
