Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
suckade han, »så skulle allt hvad här finns raöta
henne liksom med ett famntag.»
Det timrades, hamrades och spikades för öfrigt
på Ängbacken, så att det hördes vida omkring, ty
under vinterns lopp hade en tanke trängt sig inpå
Rolf och blifvit till ett oafvisligt kraf.
Här — där det var så långt till sjukhus —
måste läkaren ha ett par rum åtminstone, där han
kunde hysa och tillse sådana patienter, som samvetet
förbjöd honom att släppa ifrån sig. Och nu gjorde
han tanken till handling genom att omdana och
nyinreda en liten för detta gästrumsflygel till en
sjukstuga på tvenne rum, förutom det han behöfde för
egen del till mottagning och operationer.
Fick han råd, skulle också boningshuset
repareras, brädfodras och målas, men därmed var ingen
brådska.
»Visste jag inte, att jag inte skulle hinna
plantera till slut,» tänkte han, då en illa klädd, half
vuxen gosse visade sig i trädgårdsgrinden.
»Hvad är det du vill?»
»Ja skulle be doktorn komma te henner,
Wi-mans Alma, för ho har biet konsti, liksom.»
»Hvar bor hon då?»
»På Hamna. En åker ett godt stöcke, å så
fär en gå sen.»
»Följ då med och visa vägen!»
Rolf var snart i kärran liksom gossen, hvilken
hade ett rätt egendomligt, på samma gång enfaldigt
och illmarigt utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
