Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han sneglade på gossen, hvilken såg ut sora om
han tänkt både hit och dit utan att kunna komma
till klarhet.
»Han bor häråt, han, Fanten.»
»Jag har hört sägas det.»
»Kanske doktorn vell vi ska stanna ve
denne-häringe afväjen för å slippa fara förbi stuga hanses?»
»Ja? Inte för det jag är rädd. Men det är
kanske bäst inte väcka den björn, som sofver. Håll
hästen då. Du får en slant, när jag kommer igen.»
»Om doktorn bara hittar, så? De ä annars te
å gå rakt fram å opp på kullen, å så en bit te
vänster. En kan inte ta miste.»
Däruti hade gossen alldeles rätt. Gångstigen
låg tilltrampad och blanknött och svårare hade varit
finna en annan väg elLer tänka sig, hvar den skulle
gått fram.
Luften var både frisk och ljum, och Rolf
önskade, han haft ännu mycket längre att gå; men
där låg stugan undanstucken bland klipporna liksom
rädd för sin egen skröplighet, hvilken ej ens
vårsolen räckte till att öfverskyla.
En man kom ut i dörren. Vandrare Lars, det
var intet tvifvel därom. Och inte tviflade Rolf heller
på, att han lockats in i en fälla, och att gossen,
som visat vägen, varit behjälplig därvid. Men hur
därmed var, tyckte han, att klokheten bjöd honom
låtsa, som om han ingenting misstänkte och inte
kände igen den, han hade framför sig. »Rädd skall
ingen få se mig,» sade han sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
