Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hem och verksamhet, kretsade hans kring den
boning, där hon uppehöll sig, hvilken på samma gång
blifvit hans längtans mål, som den sista, där han,
objuden, kunde sätta sin fot.
Färderna till Soltången blefvo honom till ett
glädjeämne och en plåga, en förväntan och en
missräkning.
Han mistade hvad han plägade kalla andakten
i arbetet och sörjde däröfver. Men bära sig åt hur
han ville, gingo tankarna andra kosor än dem, hans
vilja utstakat.
En dag, då han från Soltångens brygga gått
ombord på en ångbåt för att fårdas vidare till en
fiskeplats, där nervfeber utbrutit, kom Hedvig ner
för att aflämna ett par bref.
Hon kom i sista stunden och visste ej, att han
var med, men han såg henne och var nära att springa
i land och uppgifva hela fården.
Neji De sjuka väntade! Och skulle han gifva
henne anledning att döma honom ännu en gång,
kanske?
Hon såg upp, och de utbytte en så främmande,
underligt tafatt hälsning, att båda grämde sig
däröfver.
Dagarna gingo, och de hade ingen annan önskan
än att träffas. Hvarje morgon sade de sig, att denna
dag skulle det ske, och hvarje afton tyngde
nedslagenhet och missräkning deras sinnen.
Hvarje gång Rolf var vid Soltången, väntade
15. — Ledfyrar. 225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>