Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja ä nöjd mä hvecka du bjur,» svarade hon,
ängslig att såra honom.
»Klocka fyra då, ve Persons brögga. A försinka
dej inte.»
Det gjorde hon inte heller, men när hon kom
ner till båten, fanns där ingen mer än Bengt.
»Har di inte kommit än, tösera,» frågade hon
oroligt.
»Di kommer la kan veta. Gä ombord du.»
»Ja väntar heller.»
»Kvinnfolk passar allri tia. Låt oss göra ett
slag så längen.»
Hon skakade på hufvudet och drog sig tillbaka.
»Töcker du inte, vi kunne ha bå ett å annat å
sia hvarandra,» frågade han och sprang upp på
bryggan.
»Nej du — vi ha talt slut vi.»
»Gå ner i båten, säjer ja.»
Hennes ögon fingo ett ängsligt, bedjande uttryck.
»Är du rädd för mej? De hällar inte på, för
ja har inte smakat en droppe start, å vet hva ja gör.
De ä bara så, att ja vell komma te tals me dej.»
»På lannbacken då.»
»I båten ska du, om ja så ska löfta ner dej.»
»De gör du inte, för de kunne hänna, att ja
heller geck i sjön.»
Hon hade blifvit så blek, att han blef rädd.
»a du sjuker,» frågade han ömt och närmade
sig henne, där hon stod lutad mot salteriväggen.
»De ä öfver nu,» flämtade hon, å låt mej så
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
