Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomek Baran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46
knakade och brakade och tjöt så vilt och långdraget
att barnen inte kunde sova om nätterna och fåg-
larna flydde ut på öppna fälten. Stugan hotade att
ramla över ända, och Tomek skottade upp snö mot
väggarna, så att den till sist såg ut som ett snö-
berg.
Födan tog slut, inte fanns det pengar att köpa
mer för och inte heller var det möjligt att hamta
hem något, ty på både vägar och fält lågo drivorna
manshöga. Andra dagen fastnade ett tåg i snön
och all rörelse avstannade fullständigt, människorna
drogo sig förskräckt tillbaka och rymde fältet för
elementen. Först tredje dagens morgon lade sig
yrvädret något, men de jättelika drivorna rykte likt
kratrar av virvlande snöstoft.
Tomek satte på sig pälsen, tog spaden och gav
sig av till banan. Banmästarn, hans folk, linjeingen-
jören och en massa chloper från de kringliggande
byarna stodo samlade kring det insnöade tåget.
Det delades ut brännvin och korv till folket för att
de dess raskare skulle göra banan klar.
Genom de virvlande snömolnen urskilde Tomek
hundratals mänskliga silhuetter i friskt arbete, han
hörde prat och skratt, skovlars gnissel. Girigt
fångade hans öra alla dessa ljud, och hans upp-
syn blev allt dystrare, ty för honom fanns ingen
plats och inget arbete, ingen kallade på honom.
I ett par timmar stod han vid spåret, genomfrusen,
hungrig och förtvivlad, tills äntligen stationsinspek-
toren kom. Han bugade till marken för honom och
bad ödmjukt om arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
