Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
giltighet — men ett eko av dödskampens ångest
liksom dallrade ännu i luften och störde stillheten.
Över den framspringande pannan låg dödens svala
ro, men genom de svartnade ögonlocken tycktes
de insjunkna ögonen ännu lysa i smärta och ångest.
De lätt uppsvällda kinderna, överdragna med ett
nät av små blodådror, voro vackra alltjämt. Den
violetta, spetsbesatta klänningen kastade en blek-
skär dager över ansiktet. I de sammanknäppta hän-
derna med konvulsiviskt krökta långa fingrar höll
hon ett krucifix.
Den svarta kistan var ramen kring tavlan.
Över det hela var något tragiskt gripande. Det
där stela, stumma ansiktet talade med ropande röst
om livets ve och dödens vånda.
Man började ordna sig för processionen. Präster-
nas korskjortor bildade som vita stänk i allt det
svarta. En vagn hördes rulla fram, några dova
slag dånade. Viskningarna blevo allt tystare, det ljöd
djupa snyftningar, långa, tunga suckar, och ibland
skars luften av ett skärande jämmerrop, som kom
man visste inte från vem. Prästerna började den
långa ritualen. De ’djupa stämmorna klungo ut i
tunga, mäktiga psalmrytmer.
Antoni stod kvar vid kistan med blicken oawänt
häftad på den döda. Det var som om han långsamt
förintats av fasa och smärta. Han kände hur alla
nerver, alla pulsar trasades och smulades sönder —
var klar förnimmelse som steg sögs med ens in i
ett kaos av plötsliga, förvirrade hågkomster, ohygg-
liga i sitt brådsnabba, jäktande tummel. Han skalv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
