Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Det jublade inom honom och han gick så helt
upp i barnet att han inte märkte att Kuronski, antag-
ligen väckt av gråten och viskningarna, hade kom-
mit in i rummet för att se efter vad som var å färde.
Han smålog vid anblicken som mötte honom,
men plötsligt ryckte han till.
— Säg pappa, pappa, viskade Antoni.
Kuronski blev stående i dörren... Likt en blän-
dande blixt slog en misstanke ned i honom och
tände svartsjukans brand. Tusen detaljer som länge
varit borta ur minnet eller som han aldrig ens med-
vetet observerat, endast omedvetet lagrat inom sig,
tusen stoftgrand: ett småleende, ett ord här, en
blick där och ännu annat som han inte kunde
göra sig reda för sammanslöto sig med så svind-
lande snabbhet till en hel bild och uppenbarade en
så förfärande sanning, att han stod där mållös, utan
att’kunna röra sig eller draga andan, förstenad av
fasa. En orkan av smärta, hat och förfäran.^rasade
inom honom utan att kunna finna utlopp. z
— Säg pappa, Zosia, säg det, lilla älskade barn,
säg pappa, bönföll Antoni.
Kuronski hörde ett besynnerligt väsande ljud, han
visste ej om inom sig eller utanför. Han rörde sig
ej. Så våldsamt hade slaget varit att han stod där
som livlös, utan en förnimmelse eller tanke. Han
tog några steg framåt och ville säga något, men
fick ej fram ett ord ur den sammansnörda strupen,
endast några otydliga ljud.
Antoni uppfångade dem, han lyfte på huvudet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
