Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
skrynklade skjortbröst och uppknäppta, nedsolkade
frackar och med de röda ansiktena bestialiserade av
fylla och brånad.
— Fort, skränade hon, fort!
De trängde sig på henne från alla sidor och
kysste henne lystet.
— Nog nu, nog nu, ni dreglar ner mig. Drag
nu så långt vägen räcker. Det är ju ljusan dag.
De sågo på varann: de voro för många. Ingen
hade lust att gå först, var och en hoppades att
få stanna kvar ensam.
— Franek, jag är så törstig!
Franek kom med vatten.
— Åt helvete med vattnet! ropade en, och då
Franek stod där utan att veta hur han skulle för-
hålla sig, ryckte han till sig glaset och kastade
det mot fönstret. Det flög ut i sällskap med rutan.
— Franek, jag är så törstig, ropade primadonnan
klagande.
Hon kände sig allt yrare. Den kvava, med blom-
dofter mättade luften i rummet slog också åt
huvudet.
— Förtjusande drottning! Du skall genast få
något att dricka. Vi skall dricka Bruderschaft och
sen ger vi oss av.
— Franek, jag är så törstig!
— Bronek du, spring ner till vinkällarn, den är
kanske öppen ännu, och skaffa hit lite.
— Usch vad jag är törstig! Godnatt med er, nu
går jag och lägger mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
