Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
hon slängt — med upplöst hår, röd och rusig
dansade Simonka i vildaste yra. Hon hade glömt
tröttheten, frågade inte efter hickan, som började
bli allt besvärligare, ett formligt raseri hade gripit
henne — hon for och flög och skrek, sjöng kan
man inte kalla det, högst av alla. Det var en fulh
ständig backanal — skrän, hickningar, stamp’, flå-
sande andetag, grova skämt, lössläppt liderlighet
i yrande damm och kvävande hetta.
— Nog! Nog! Å — å! ropade hon dödstrött. Nog
nu! Godnatt! Gå och lägg er!
Hon stod på sig, och några av kavaljererna, som
fortsatte att dansa solo och tiggde om att få stanna,
knuffade hon ut genom dörren.
— Mina herrar, programmet...
— Gå er väg, jag dör!
Hickan ansatte henne allt värre.
— Seså, och hon öppnade dörren och knuffade
ut dem., själv nästan redlös.
— Mina herrar, prooogrammet...
— Drag för katten med ert program! Seså, fort
bara, och hon knuffade honom över tröskeln —
litet för kraftigt, ty han ramlade raklång i trappan,
alltjämt sluddrande:
— Mina herrar, prooogrammet...
— Där har du utom programmet.
Hon smällde igen dörren och återvände in i sitt
rum, hållande sig i väggarna för att inte falla.
— Franek! Franek! ropade hon och kastade sig
på soffan.
Franek hade skrivit under hela backanalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
