Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De lyckliga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan hade begärt tjänstledighet och skulle nu resa.
Men med ens kände han sig tveksam och osäker, ett
slags blygsel grep honom.
Varför har han inte skrivit? tänkte han allt
obehagligare till mods. Kanske att han ångrat sig...
— Ursäkta, gamla herrskapet och alla fröknarna
har kommit, så om herrn kunde komma hem ett
tag...
— Pan Stach, vill ni inte vara snäll och vikariera
för mig vid apparaten ett ögonblick, medan jag
springer hem och hälsar, jag är tillbaka om några
minuter, bad telegrafisten.
— Gärna, och han satte sig oförtövat vid
apparaten.
— Gärna, men vart skall jag resa över helgen?
Till vem? mumlade han för sig själv, och en känsla
av bitter övergivenhet fick mer och mer makt med
honom. Vart skall jag resa över helgen? och hans
tanke började irra hit och dit, men det fanns ingen
punkt där den kunde haka sig fast, inget ställe
dit han kunde resa, ingen levande själ som
väntade honom. Bara tomhet överallt.
Apparaten började energiskt kalla. Han gav tecken
att han fanns, drog ut pappersremsan och läste:
— Hjärtliga hälsningar till alla från Bolimow.
Kanske det bara var en artighetsfras av Jozek...
tänkte han.
— Bagage registrerat på N. 1247 avsänt på N.
112. Hejda och återsänd, ropade apparaten. Stach
läste, antecknade och svarade, men samtidigt kände
han allt smärtsammare att han ingenstans hade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
