Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakom fronten - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hundarna följde honom. Magda och Franek
motade ihop fåren, och kyrkvaktarn drog hästen i
manen och svor så att det osade, för han fick inte
djuret ur fläcken.
— Vad nu då? Tar ni andras djur? frågade
prästen utan att ännu förstå.
— Vi måste driva hem dem, annars blir de stulna
på köpet, lugnade honom Magda. Det måste vara
herrgårdsfår. Trettio stycken, tackor varenda en.
Kanske de har slitit sig från soldaterna. Hästen är
bränd, men det är en präktig en, han kommer
bra till pass i stället för den vi mist.
— Akta dig om du rör andras! bannade han och
skyndade raskt i väg.
— Eftersom den ingens är kan den väl bli vår.
Kommer någon och fordrar honom tillbaks, så skall
jag ärligt lämna’n ifrån mig. Franek, din
slarvhans, fåren springer ju sin kos. Jesus av Nasaret,
titta ni, ligger det inte en sugga med kultingar där
i diket? Å, såna små kräk! Inte kan vi låta dem
ligga här.
Prästen hade lämnat de andra långt efter sig på
vägen och styrde raskt stegen mot prästgården,
som låg gömd bakom stora träd och genom något
under hade skonats av elden. Hur han tog sig fram
över grushögar och brända apelgårdar kunde han
sedan aldrig erinra sig, nog av att han kastade sig
ner på sin säng och genast somnade.
Hundarna sträckte ut sig på soffan och i
länstolarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
