Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakom fronten - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i maktlös vrede åse framfarten och nedkalla Guds
straff över våldsverkarna.
En augustidag, då han som vanligt satt under
korset på kullen och längtansfullt spejade om ingen
av hans förskingrade hjord skulle dyka upp, hörde
han plötsligt vagnsbuller.
I ett moln av damm kom en vagn rullande i
riktning från skogen och stora landsvägen.
Förväntansfullt sprang han upp, och med
återhållen andedräkt stirrade han på dammolnet.
En vagn med lärftsufflett och förspänd med fyra
magra hästkrakar nalkades mer och mer.
— Gud Fader! Godsherrn på Dembica! Men
bedrar mig inte mina ögon?
Vagnen stannade och en gråhårig herre tittade
fram under suffletten, bakom honom skymtade
kvinnoansikten.
— Pris vare Krist! Hur står det till, ers
vördighet? Vägen är fri nu, vi vänder hemåt. Ers
vördighet vet väl inte om det finns något kvar av
Dembica? Varschau är taget.
— Varschau fritt, ryssarna bortjagade! Lovad vare
Herren! Nå, hur är det där nu?
— Andra tider hos far min: förr smörj och nu
prygel. Över den friheten gråter folk blodstårar.
— Krig är krig. Men nu blir det nog lugnt och
allt tar en vändning till det bättre.
— Ja, de där tiderna av ordning och rättvisa är
redan komna, för av mig har de under vägen
rekvirerat fyra hästar och en vagn med utsäde. Åt
helvetet med sådana tider!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
