Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Luftresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zephyr häpnar och besinnar sig.
Jag måste det, — hör du? — jag måste det!
det är din egen skuld, att så jag ber dig.
Du har förmycket, vid champagne-bordet,
förmycket, vid min dröms berättelse,
mig redan sagt, för att ej väcka opp,
för att ej rikta hän till denna ö
min hela varelses förenta åtrå.
Jag har ej Phoebi gudavingar, ej
häxmästarn Fausti kappa, ej den hatt
som förde Fortunat hvarthelst han ville;
på dig alltså beror, och blott på dig,
0111 jag ändå kan lända fram till målet.
ZEPHYR
ännu något orolig.
Jag borde — tro mig! — afslå rakt, din önskan;
en sådan färd — du vet ej, hvad du vågar,
ej, hvad som hända kan! — Det är, min Astolf,
en eftertänklig sak.
ASTOLF.
Må bända allt,
livad hända kan och vill! jag är beredd.
Jag hastar lugn en främmad verld till mötes!
Den gamla — hvad har den att bjuda mig?
ZEPHYR
efter en kort tystnad.
Välan! — Du får din vilja fram. Skyll ej
på mig, 0111 leken skulle slutas illa.
.Jag har dig afrådt — men du är, i sanning,
ett envist hufvud. Vete himlen dock,
hvarför jag skall så mycket tycka om dig!
Ater gladare.
Jag flyger med dig genom vilda luften:
det, skall du se, det blir en lustbar resa.
Först, under vägs, hos ett och annat moln
aflägga vi besök. Beskedligt folk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
