Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Luftresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sultan, som ännu icke glömt en älskad
skönhets graf,
och med några hofinän, sorgsen, dit pä vallfart sig
begaf.
Upp på tigerfläckig fåle, stum, den bleka herskarn
sprang,
mot stigbygelns gull den krökta segersabelns balja
klang;
häftigt grep han sammetstygeln, högg med sporrens
diamant,
och i brusande galopp flög tåget öfver djup och
brant.
Framför hvita graf-moskéen turbanprydda skaran
höll:
då, hvad harm! sultanen ref sitt hår, och på sitt
anlet föll.
Rosengården, rikt planterad, vattnad af hans egen
hand,
var en rishäck, nästan mördad af min broder Sun-
nans brand!
»Allah!» skrek han, »har du hjerta att min saknad
gäcka så?» —
Då jag, medlidsam, till häcken smög mig fram på
luftig tå;
andades på blad och grenar: hastigt slogo knopp
vid knopp,
lika den begråtnas kinder, ros vid ros mot älskarn
opp.
Se’n en springbrunn lät jag välla fram ur markens
dolda grund;
väldiga cypresser ofvan sluta skyddande förbund.
Näktergalen der förklarar nu för rosorna sin bön,
turturn och gazellen ila dit vid spegelböljans dön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>