Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FELICIA.
Besynnerligt! Jag sjelf har samma tvekan.
CÅCILIA.
Så vet då, att bland dina tärnor ofta
man talar och man tvistar om det ämnet.
Men alla deri stämma öfverens:
att dessa männer, dessa riddare
ej kunna likna Zephyr eller Amor.
FELICIA.
Hur så? Låt höra då er sinnrikhet!
CÄCILTA.
Ty dessa begge äro ett slags barn,
och alltid skildras männerna som stora;
se’n kommer det, som värre är, dertill:
väl äro begge täcka, liksom gudar,
men Zephyrs fägring är dock gjord — af luft,
och Amors — till och med utaf en sten klump.
FELICIA.
Nå väl, Cäcilia! nu först jag vet,
hur männerna se ut. Förr har jag tänkt dem
som zephyr-lika, men förstorade;
en dröm, i natt, har skänkt mig ljus i saken.
CÅCILIA
med spänd nyfikenhet.
Jag måtte säga! . . . Åh! hur se de ut?
FELICIA.
Just liksom fågeln Phenix.
CÅCILIA
förvånad.
Fågeln Phenix? —
c1
FELICIA.
Den fagraste af alla varelser.
CÅCILIA
suckar.
Jag känner ej den fågeln. Vore nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
