Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dä våra själars evigt ena. sinne
af gudars konst i två gestalter göts,
Nu konstnärn gläds! och när vi här oss finne,
och blick af blick i väckt erinring möts,
springfjädern vänder han i stjerneuren
att slå den skönsta timma för naturen.
FELICIA.
Att slå den skönsta timma för naturen,
hör! hur hvart hjul i gyllne uren rörs!
hur verld med verld samspråkar gladt! hur buren
från klot till klot en röst af vällust förs!
när deras vänskap, oförgängligt svuren,
i alla sferer sammanljuda hörs,
hur sällt det är, att dagens larm försaka
i nattens tjäll, der du och hjertat vaka!
ASTOLF.
I nattens tjäll, der du och hjertat vaka!
hvar blomma gjuter nöjets offertår;
violen suckar fritt, och för sin maka
de ljufsta driller trogna vakteln slår.
Med bifällsdoft orangerna sig skaka,
och bäcken, der i bugter dröjd han går,
sin perlesand vid sakta mullring silar:
naturen söfver sina barn och hvilar.
FELICIA.
Naturen söfver sina barn och hvilar;
vid hennes vink nu tystnar vinden rädd.
Den trötta dagen samlar ljusets pilar
i kogret af rubin, på vesterns bädd.
Bland dagg och gnistor, se! gazellen ilar
till grottaus lägerstad, vid källans brädd;
med silfvernät sig palm och ceder smycka:
allt stilla är, allt drömmer om vår lycka.
ASTOLF.
Allt stilla är, allt drömmer om vår lycka;
så skänk mig då dess fulla nektarmått!
låt från dess råga ingen tvekan rycka
ett ögonblick, till hälften saligt blott!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
