- Project Runeberg -  Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr /
309

(1875) [MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de visste ock den framtid af befrielse,
som jag ocli mina söner tre bereda dem!

I barnens krets, i skuggan af mitt sida släp,
djupt sofver fosterfadren ock, den gamle Pan.
Hans andedrägt i träden susar, och en vind
med varsam hand lätt krusar gubbens hår och skägg,
att han mot solen nicka må i lockars prakt,
när hennes gullmun kysser honom nästa gång.

För mig allena synlig i sin urgestalt,
hvars anblick ingen af hans ätt uthärda kan,
han låter nu mig ostörd sköta hvarje värf,
hvartill jag lånat ofvanfrån min spiras makt.

Väl än, om ock i slumrens dväla, spelar han
för stjernorna, som herde för sin gyllne hjord,
den sång, som är, på sjubetonad gudafiöjt,
verldslyrans sjufaldt sammanstämda förebild:
men ej han hör dess tonförtrollning, ej de svar,
som klinga ned från stjernering till stjernering,
ur den musik, som fyller empyréens rymd;
jag ensam hör dem och förstår hvar siarvink,
af deras chorers evigt rena sainljud skänkt!

O, att ock hon, mitt gudaburna älsklingsbarn,
Astralis, denna blomverlds fagra genius,
engång ej blott med fiygtig lust, ej blott för lek,
till dessa chorers helga qväden lyssnade!

Men glömsk af deras himlaspråk, och iiken blott
att sträcka i äoner ut sitt sinnerus,
dag ut, dag in hon dricker med osläcklig törst
den falska dionysosbägarns tjusningskalk,
i hopp att den ej botten har, ej drägg på den.

Ja; stolt deröfver låter hon, med ändradt namn,
här, af vasaller, kalla sig — »den lyckliga!» —
Den lyckliga! — Bedragna dotter! Detta namn
blott höfves den bland varelser, som ofödd är! —

Jag hit till möte henne stämt. Ännu engång
vill moderligt jag varna mitt förförda barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lycksalig/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free