Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FELICIA.
Fromt, visa moder! Åra vill jag dig, och den,
—-ehur han kallas, — som ifrån sitt land dig sändt:
men myriader hjertan slå af lifvets eld,
och rätt att slå på särskildt vis hvartenda har.
Hvarför ej mitt? — Ej nånsin dref mig lynnets håg
att grubbla öfver ting, som aldrig forskas ut,
att dyka mot ett djup, som ingen botten har,
att flyga mot en höjd, hvars närmsta stjerna re’n
mig gäckar med sin strålkropps otillgänglighet.
Ar det ej nog, att himlen ju jag ser? ja hör,
när skärt dess strängspel efterklingas i min barm? —
Med denna verld belåten, kring hvars blomsterbryn
mig lifvets känsla möter evigt ungdomshuld,
jag kan ej nedan, kan ej ofvan hennes gräns
med köld och död i ödslig rymd befrynda mig.
Lef du, hvars själ omfamnar allt, i detta allts
oändliga betraktan, sjelf dess storhet lik:
men unna mig, med moderlig varkunsamhet,
att vara här, i inskränkt krets, ett allt för mig;
en droppa blott, soin glindrar på ett blomsterblad!
Ack! skåda sol och måne dock ej lika klart
sin vexelbild i droppan, som i hafvet sjelft?
Och är ej hon, den minsta spegeln, just derför
den mest till ljus, till sol i smått förvandlade?
NYX.
Och denna skildring, menar du, den målar dig?
Se’n du din kärlek nedåt sträckt, ej uppåt mer?
Se’n lystenhetens rosenkrönta kalk du tömt,
som höljt omkring din andes ärfda strålgestalt
en mer och mer förtätad dimmas fängseldrägt?
Så menniskorna dväljas i det glömska lif,
der man sin skugga vara tror sitt rätta jag,
och att, tvärtom, det rätta jag blott skuggan är! —
Ar du en ljusfödd demon ej! En genius,
’af mensklig, men urbildlig art, af mig bestämd
att glädja dem, att trösta dem, att lossa upp
med lena händer de vid mullen snärdas band, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
