Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUC1NDA.
Sjelf derom
jag sporde nyss, ty, vid sin nya häst,
starrbligande, med annarne i kors,
han mot en pelare sig lutad stödde.
När ändtligen han hörde mig, han svarte:
»du frågar livad jag vill? Spörj, hvad jag skall!
Mig jagar nästa gryningsstrimma hädan».
CÅCILIA.
Ilvad afsked! O, Felicia!
LUCINDA.
Hon har
till afskedsnattens hviloplats bestämt
den lindomgifna paviljong på kullen,
der förr så ofta kärlekens förbund
i vittneslös och namnlös fröjd beseglats.
NAIDION
med en blick åt fönstren.
Hur mulen väderlek!
NIOBE.
Nej! det är skymning.
THEANO.
Hvad? Kedan qväll?
NIOBE.
Ja, natten bryter in.
LUCINDA.
Du säger sant: just nu gick solen ner,
ai’ röda skyar kantas fästet, månen
re’n kämpar mot de segerdruckna skuggor
om herraväldet öfver hvilans rymd.
Så må vi gå med fåglarne till ro!
CÅCILIA.
Hvad de i denna afton tystnat tidigt!
NAIDION.
Der ha vi månen i sitt hela fylle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
