Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej se vi den ring, som oss bär;
dock gissa vi väl, hvad han är:
en verldsström af allmodrens tårar!»
Heliga, dunkla djup,
himmelens spegel i lugnet!
Är då din bildande kraft
endast en enslig, saknande gudoms?
Öppnar du derför, i stormen,
lifvets förborgade afgrund,
brusande skyhögt af qval, —
slukande opp i sin sjömist
eviga ljusets llygtiga strålar,
kall i hvar droppe ändå? —
Dock — du känner ej smärta,
tingens urgamla fostrerska!
Aldrig en puls, som min,
slog i den rastlöst hvälfvande barmen.
Främmad för sorg, som för lust,
tigande hör du, i djupa kristallsarn
sagor förtäljas
af dina tvillingsbarn,
gifvaren kärlek och röfvaren död, —
om den rymd,
der solen sitt anlete visar,
om den jord,
der, till tidsfördrif,
de tända och släcka
dödliga väsendens nöjen och plågor.
Menniskosjälen,
rörlig som vattnet,
hvälfver ur djupet
speglande tankan,
i vågor på vågor,
mot himlens flamma,
mot diktens förtrollning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
