Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så hugstor drott har detta land ej ägt:
hugsvale honoin himlen med sin frid! —
Till minne, medan ännu kämpar lefva,
har drottning Svanhvit låtit resa vården.»
O, hulda, hulda Svanhvit! Evigt god
mot alla, ack! Och allramest mot mig,
som vedergällt så otacksamt din ömhet!
Omsväfvar den mig äfven här? — Så säg:
är äfven du en gäst i detta sofrum?
Han upplyfter lyktan och spanar rundt omkring.
Der, invid andra muren, midt emot
föräldrarna, hvem har väl der fått plats? —
En enslig skepnad . . . qvinlig, tror jag . . . Gud!
Ja, derifrån kom sucken! — Det är Svanhvit!
Han störtar fram till vården och läser med en af tårar ofta bruten röst.
Åt Svanhvit, drottning, konung Astolfs fränka;
ej länge spiran bars af krönta jungfrun.
Af saknad efter döda fränden brast
det unga hjertat. Länge hvilat har
dess stoft vid gamla slottet Jägarlust,
inunder äldsta borgalindens rötter.
När den förfallna borgen refs, beslöt
Eugenius, konung, att hitflytta det.
På jorden lefva skönhet, oskuld, kärlek
blott kort. Men lycklig blefve jorden dock,
om hvarje tron, lik Svanhvits, vore deras.»
Rätt, obekante efterträdare!
Du talat ur min själ: haf tack!
Beskådande hennes afbild.
Ja, än
du liknar dig, du himmelska gestalt!
Evinnerligt, liksom i forna dar,
hos dig bor glädjen under liljans bild,
och smärtan under rosens — hvit likväl
den rosen är; af mig hon tvangs att stanna
i liljans oåtskilda enfärg .. . Dödens,
den blef hos dig, men trohetens också!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
