Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gack då på höger hand från stora gången
in i en temligen behållen sal;
i ordnad sammanställning träffas der,
hvad jag i grus och hvalf och hålor hittat.
Nu faller månskenet som bäst ditin.
ASTOLF.
Tack för anvisningen!
HARALD.
Farväl så länge! —
I det han går, till Alfred.
Det var en mästare att klifva på;
vips! Högst på trappan, med ett skutt! — Der
står han
och tittar uppåt på det gamla vapnet.
Besynnerligt han dervid bär sig åt!
ALFRED.
Det gör han ofta.
HARALD.
Nu, låt oss gå kapp! —
Men hör!
Ett buller af nedrasande stenar.
Bevara oss! Jag tror att hela
dörrhvälfningen föll ner.
ALFRED
springer dit.
Gud tröste mig,
om han just nu gick in, min stackars herre!
HARALD.
För rök af grus och dam han syns ej till . . .
Holla, herr främling! Ho! — Så, Gud ske lof!
der står han innanföre; det som föll
var blott det gamla vapenmärket. . . Skada!
ASTOLF
i dörröppningen ropande.
Ilvad var det, som slog ner bakom mig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
