Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betyder detta ord helt enkelt käring. De sv. orden kvinna
och kona äro ursprungligen blott varianter af ett och
samma ord. Nära besläktadt härmed är det got. qens (= kvinna,
hustru), hvarmed sammanhänger det eng. queen (= drottning).
Det lat. infans (’icke talande’) har gifvit upphof till det
fr. enfant (= barn), men äfven till vårt lånord infanteri.
För att i någon mån förstå denna betydelseöfvergång kunna
vi påminna oss, huru Tegnér i sin allbekanta dikt låter
Karl XII ropa till sina bussar: »Friskt mod, I gossar blå!»
Det got. haims betyder by, men det motsvarande isl. heimr
betyder intet mindre än värld, hvadan ock heimskringla
betecknar världskretsen, ’orbis terrarum’. I vårt språk har åter detta
ord nu mera en mycket anspråkslös betydelse, nämligen hem,
men i våra gamla landskaps lagar har det ännu kvar samma
betydelse som i isl. I Upplandslagen ha vi t. ex. den ofta
upprepade frasen »föþis þæt barn ok i hem komber», d. v. s.
kommer till världen. En afledning häraf är adjektivet hemsk.
Betydelsekedjan, som skulle förena detta ord med hem, vore
ungefär följande: ’den som sitter hemma och rufvar i spiseln’ —
’den som därför är oerfaren och tafatt, då han kommer ut
i världen’ — ’den som därför ock gör ett främmande,
besynnerligt, underligt intryck’ — ’den som till följd däraf
uppväcker ett nyfiket intresse, är intressant och konstig’ —
’den som då ock kan liksom locka en med det obekantas,
det underbaras tjuskraft’ — den som väcker liksom allt
mystiskt och oklart en viss obestämd fruktan och räddsla, gör
med ett ord ett både underligt och hemskt intryck.
Med sådana exempel för ögonen torde det ej heller vara
något förvånande, att ett och samma ord stundom kan få
alldeles motsatta betydelser. Så betyder t. ex. grina som
bekant både gråta och skratta, ty i båda fallen förändras
eller förvridas anletsdragen mer eller mindre. I samband
härmed kan nämnas, att det ty. grüssen (= hälsa) är nära
befryndadt med vårt gråta. Den gemensamma grundbetydelsen
torde därför ha varit: skrika till, ropa till på grund af
någon häftig sinnesrörelse, vare sig af glädje eller smärta.
Liknande är förhållandet mellan det got. goljan (= hälsa)
och vårt gala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
