Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den germanska språkfamiljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| | Plur. |
| 1 | pers. | gripum | krupum |
| 2 | » | gripuþ | krupuþ |
| 3 | » | gripun | krupun. |
Dessa få paradigmer äro kanske tillräckliga för att gifva
oss en svag föreställning om, huru böjningsrikt det gamla
gotiska språket var. Vi skola för att framhålla såväl
likheten som olikheten mellan gotiskan å ena samt urnordiskan
och svenskan å andra sidan nedan anföra samma paradigmer
i deras urnordiska, fornsvenska och nysvenska dräkter.
Gotiskans stora betydelse är emellertid ej blott den, att
densamma i mångt och mycket är det äldsta germ. språk vi
känna. Genom sitt i vissa hänseenden synnerligen
ålderdomliga skaplynne bildar detta tungomål också ett slags
brygga mellan Antikens klassiska språk — grekiska och
latin — och de modärna germ. språken. —
En liten del af en med det gotiska folket nära befryndad
stam (möjligen Heruler) bodde vid Svarta hafvets norra kust
och lefde där ett obemärkt lif ända tills inemot 1800. Af
dessas språk, den s. k. krimgotiskan, ega vi ock några på
1500-talet upptecknade mycket ringa, men synnerligen
intressanta rester. Men med Krimgoternas undergång
slocknar också den sista flämtande lifsgnistan hos de en gång så
mäktiga vandiliska folken.[1]
* *
*
Vi kunna ej underlåta, att åter upprepa det bevingade
ordstäfvet ’skilda falla ödets lotter’, när vi nu öfvergå till
den västgermanska språkgrenen, ty till densamma höra
tvänne af vår tids främsta kulturspråk, nämligen engelska
och tyska.
Man har kallat denna språkgren i motsats till den
förra för den västgermanska, emedan de till densamma
[1] Gotiska torde för öfrigt ha talats ännu på 800-talet i Moesien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/madermal/0054.html
