Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förut de ’store’ kämpat om makten, och Folkungaätten var i
fullaste mening just en sådan stormansätt, men allmogen
bevarade dock sina gamla fri- och rättigheter och konungen
var allt fortfarande en folkkonung som fordom.
Nu ändrar sig emellertid allt mer förhållandet mellan
herremannen och bonden. Riddarna och hofmännen erhålla
en mängd privilegier på det öfriga folkets bekostnad.
Åtskilliga s. k. gårdsrätter stiftas till de stores förmån, ej som
de gamla landskapslagarna gående ut på att försona brotten
med böter, utan att tvärtom genom stränga och grymma
straff söka afskräcka från brott. Och i de råa herremännens
händer blefvo snart dessa gårdsrätter fruktansvärda vapen
mot deras värnlösa underhafvande.
Redan Magnus Ladulås gynnade på ett klandervärdt
sätt sina gunstlingar, och de stores makt och myndighet
växte allt mer under hans svage sonsons regering. Och
sedan denne länge varit blott en lekboll i deras händer,
beröfvade de honom omsider kronan och utbjödo henne åt en
främmande furste. Härmed är stormansväldet fullvuxet i
vårt land, och hela vår historia från Albrekt af Meklenburg
till Gustaf Vasa företer det ständigt upprepade
skådespelet af, huru de store inkalla än den, än den utländske
fursten och förära honom den tomma konungatiteln för
att under dennes skuggvälde få styra och ställa så
mycket mera själfrådigt och själfsvåldigt. Detta oupphörliga
inkallande af utländska furstar — med hvilka följde
en svärm främmande lycksökare — urartade omsider
därhän, att Danmark sökte beröfva oss vår politiska
själfständighet, samtidigt med att Lübeck sökte påtvinga oss ett
lika förhatligt merkantilt öfvervälde, och vårt land blef
därför under hela denna period utsatt för ett starkt utländskt
inflytande, att ej säga förtryck. Det är till följd häraf en
ny splitets och orons tid, som randas för vårt folk med detta
tidehvarf.
Men det är nu ej längre olika landskap, som kämpa
om herraväldet. Nu står striden mellan stormännen och
allmogen, ty nu börja de skilda landskapen att i någon mån
sammansmälta till en nation och känna sig som ett folk. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
