Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälften af 1600-talet, som det franska språket tillvällar sig
den maktställning, som det bibehöll under hela det följande
seklet och som det till en viss grad bibehåller än i dag.
1600-talet var ej blott Sveriges, utan äfven Hollands
stormaktstid, och vår synnerligen lifliga beröring med
holländarne under detta sekel har ock haft till följd, att vårt språk
i många fall tagit intryck af holländskan. Särskildt gäller
detta helt naturligt sjömansspråket. Det engelska
inflytandet under denna period är däremot af vida mindre
betydelse.
Genom den fosterländska anda, som så att säga
genomfläktar hela vår stormaktstid och hvilken är
incitamentet till vår under 1600-talet i många hänseenden
förtjänstfulla och aktningsvärda språk- och fornforskning, riktas äfven
språket med en mängd isländska och fornsvenska uttryck —
lånord naturligtvis äfven de och ej heller alltid så
nödiga och nyttiga, men dock så till vida att föredraga, som
de på grund af sin börd lättare kunde rotfästa sig i språket.
De främsta målsmännen för denna nordiska riktning voro
Stiernhielm och Spegel.
Det vore lika omöjligt som lönlöst och intresselöst att
försöka uppräkna den massa främmande ord, som under detta
tidehvarf importerats, och vi vilja därför inskränka oss till
att blott nämna ett och annat.
Så inkommo nu från tyskan bland andra till ex. prakt,
språk, tapper, hurtig, glants, plötsligen, billig, förlust m. fl.,
m. fl. Från franskan ha vi åter bland andra till ex.
charmant, avancera, respect, talent, affaire m. fl., m. fl. Ur
isländskan och fornsvenskan inlånas och återupplifvas en massa
ord, såsom till ex. digna, alster, åtburd (= ’comportement’),
gåta, höfwisk, snille (= ’industria, sapientia’), tärna, yrkia
(= ’urgere’, ätt, bister, dierfwas, fager, härja, hyfsa, tima,
vädja, ymsom etc. etc.
Af långt större vikt äro dock de främmande prefix och
afledningar, som under detta tidehvarf inkommo och hvilka,
likasom de under förra perioden införda, gifva upphof till
en mängd nybildningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
