Fångens medhafda kläder rengöras dagen efter ankomsten, och hans medförda smutsiga linne tvättas, hvarefter allt lägges i en klädsäck för att under fångenskapen bevaras. Dör en fånge, tillfalla hans medhafda kläder fängelset, och dessa kläder få ej försäljas, utan böra företrädesvis lemnas till så-dane fångar, som vid frigifningen sakna dylika, antingen mot ett bestämdt pris eller och för intet, ifall den, som kommer på fri fot, är utan medel. Förbrytare, hvars föregående lif gifver föga hopp om förbättring, kan direktören insätta i cell och der hela strafftiden hålla honom afskiljd från de öfriga fångarne. Om vintern bära fångarne klädespersedlar af vadmal och om sommaren af linne och bomullstyg. Allt stoff till fångkläder fabriceras inom fängelserna. Trädskor få ej begagnas af andra fångar än af dem, som sysselsättas med utarbete såsom tvätt, torfskärning, vedhuggning etc. De manliga fångarne äro skyldiga att af sina andelar i arbetsinkomsten förskaffa sig näsduk, halsduk och byx-hängslen. I allmänhet bestås fångarne jernsängar, men inom några gemensamhet sfa ngelser finnas dock ännu trädsängar, hvilka likväl snart skola utbytas mot de vida ändamålsenligare och i tidernas längd mindre kostbara jernsängarne. Till sängkläder bestås: 1 hufvud-kudde och 1 madrass stoppade med halm samt 2 filtar den kalla årstiden och 1 filt den varmare tiden af året. Straffångarnes afspisning sker till största delen med vegetabilisk föda. Om morgonen bekomma de varm soppa af olika slags gryn, till middagen grönsaker, kokade och hoprörde med oxtalg, eller ärtor och fläsk, samt till aftonen gröt, rissoppa eller dylikt’ Alla fångar erhålla samma kost med undantag af judar, till hvil-kas mat intet speck eller fläsk användes. Kött utspisas ej oftare än fyra gånger om året, nemligen på årets största högtidsdagar: Påsk, Pingst och Jul samt på Kejsarens födelsedag. Vid utvägnin-gen af köttet beräknas alltid 10—15 portioner mera än det finnes