Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Renässanstidens magi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I vetenskapsmän af det nittonde århundradet, huru
olyckliga I skullen vara, om I icke en gång för alla
beslutat inskränka edra förhoppningar till ett minimum!
Att dö, sedan I dragit ett enda litet strå till sanningens
lada, är den lott, som I underkasten er. Den bland er,
som hittat en hittills okänd blomma eller snigel, anser
sig icke hafva lefvat förgäfves. Att ha funnit en formel,
hvarunder en grupp af företeelser kan subsumeras, är
en stor triumf. Denna försakelse, som gör enhvar, äfven
den störste bland eder, endast till en liten flitig
detaljarbetare på det ofantliga verk, hvars fulländning I
skåden i ett oändligt fjärran och hvaraf I själfve icke ens
kännen grundritningen – denna försakelse är sublim,
men smärtsam för den trängtande anden. Den enskilde
afstår för sin del från hoppet om hela sanningen, och
han arbetar för släktet och eftervärlden. Själfve
filosofen, som har makrokosmos’ tecken att konstruera, ser
i sitt system icke en slutgiltig lösning af »världsförklaringens
problem», utan blott en länk i den långa utvecklingskedjan;
han emotser sitt systems fall, måhända nöjd,
om spåren af hans irrfärder skrämma de efterkommande
in på riktigare vägar. Det är släktet, icke individen,
som arbetar i edert arbete; som fortsätter det, sedan I
tröttnat och blifvit förgätna; det är en samfälld verksamhet
såsom myrornas och binas. Men magiern han står
ensam! Han emottager visserligen, äfven han, hvad de
förflutna tiderna kunna honom erbjuda – men blott för
att innesluta sig med denna sin skatt och förkofra den
ur sin egen andes omätliga rikedom. Han tror på denna
omätlighet. Han tror, att alla släktets krafter äro
inneslutna i individens bröst, och han hoppas att ensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
