Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Renässanstidens magi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här sen I ett af de nät, som magien spänt från
empyréen ned i afgrunden. För hvart och ett af de
heliga talen gifves en särskild sådan skala: universum,
säger Pythagoras, är grundadt på talen. Och Boethius
yttrar: » Allt, som skapades i tidernas begynnelse,
formades efter talförhållandena, hvilka lågo såsom förebilder
skaparens ande». Också är det för oss en afgjord sak,
att talen innehålla större och verksammare krafter än de
kroppsliga tingen, ty de förra utgöra ej en blandning af
substanser, utan kunna, såsom rent formella ting, stå
närmaste beröring med det gudomliga förnuftets idéer.
Detta erkännes ock af kyrkans fäder: af Hieronymus,
Augustinus, Ambrosius, Athanasius, Beda och andra,
samt ligger till grund för Uppenbarelsebokens ord: »Den
som har förstånd, han utforske vilddjurets tal!»
De mångfalder och relativa motsatser, hvilka inom
samma värld bilda ett helt, äro i denna skala hvarandra
sidoordnade, hvaremot de momenter, som i olika grupper
eller olika världar motsvara hvarandra, bilda de upp- och
nedstigande serierna.
Förgäten ej, att motsvarigheten innebär äfven en
växelverkan dem emellan! Så betecknar t. ex. bokstafven ’#’
i Guds heliga namnchiffer en kraft, som inströmmar i serafernas,
kerubernas och tronernas körer och genom dem meddelar sig åt
vädurens, lejonets och skyttens stjärnbilder samt åt de vandrande
stjärnorna Mars och Solen. Samtliga dessa änglar och stjärnor nedgjuta
den elementariska världen öfverflödet af sin undfångna
kraft, som där alstrar elden och värmen och djurorganismernas
lifsfrön, samt tänder i människan förnuftet och
tron, för att slutligen i den nedersta regionen möta sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
