Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Folkets magi och kyrkans kamp emot henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristus och ingå ordentliga förbund med djäfvulen. I den
helige Basilius’, ärkebiskop af Cæsarea och Kappadocien,
lefnadsbeskrifning (han var samtida med kejsar Julianus
»affällingen») omtalas en yngling, som af en hednisk
trollkarl hade erhållit ett anbefallningsbref till Satan.
Sedan ynglingen, enligt trollkarlens föreskrift, nattetid
begif vit sig till en hednings grafvård och där framtagit
brefvet, blef han hastigt förd till en ort, där Satan,
omgifven af sina änglar, satt på en tron. Ynglingen afsade
sig skriftligen dopet och svor sin nye herre tro och lydnad.
Men efter en tids förlopp ångrade sig den förvillade och
bekände för den helige Basilius hvad han gjort.
Biskopen bad för honom i 40 dagar; när därefter dagen
var inne, då Satan, på grund af den gjorda öfverenskommelsen,
skulle hämta sitt byte, hade biskopen ställt
ynglingen i midten af sin bedjande församling. Satan
infann sig; det blef en strid emellan honom och biskopen
– en strid som fördes under det folket med händerna
sträckta mot höjden anropade Gud om bistånd,
och som slutade därmed, att förskrifningen föll ur
djäfvulens klor och sönderrefs af biskopen. Den ofvan
nämnde Teofilus hade likaledes lämnat Satan en
förskrifning på sin själ, hvilket aktstycke den heliga jungfrun
dock på hans ifriga böner återställde till honom,
hvarefter han, varnad af hvad som skett, förde ett heligt
lif och blef en sankt Teofilus, innan han lade sina ögon
tillsamman. Dessa första sagor om skriftliga förbund
mellan djäfvulen och människor sluta, som man ser, med
syndarens räddning; icke så de senare. Erinra vi oss
nu, att det var en af kyrkan predikad trossats, att alla
magiska och underbara gärningar, som icke förrättas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
